'Nya avdelningar är fel väg att gå'

En särskild organisation för brott mot företag skulle riskera att skapa nya organisatoriska gränser. Men framgångarna i brottsbekämpningen bygger på att vi överbryggar sådana gränser, skriver Johan Olsson i en replik. Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. REPLIK | POLISEN Jag vänder mig mot bilden att mängdbrott och brott mot företag inte prioriteras av Polisen, så som debattörerna skriver på SvD Debatt 6/9. Resultaten visar något annat. Vi har utvecklat brotts­bekämpningen utifrån samma grundläggande principer i arbetet mot både det grova våldet och mängd­brotten. Mellan 2023 och 2025 minskade skjutningarna med 57 procent, och den positiva utvecklingen har fortsatt under 2026. Även när det gäller sprängningarna ser vi ett tydligt trendbrott i år. Under perioden 2023–2025 minskade samtidigt brottsvinsterna från bedrägerier med 1,8 miljarder kronor. Redan innan det nya regerings­uppdraget om mängdbrott beslutades hade vi tagit initiativ till att stärka arbetet på området. Regerings­uppdraget förstärker den inriktning och det arbete som redan har inletts. Resultaten har nåtts genom att vi sätter problemet, inte organisationen, i centrum. Genom att samla, analysera och dela information inom polisen och med andra aktörer kan vi förstå brottsligheten bättre, upptäcka samband och välja de åtgärder som ger störst effekt. Det gör det möjligt att agera proaktivt och stoppa kriminella aktörer innan de hinner begå nya brott. Jacob Ämtvall och Magnus Lindgren har rätt i att brott mot företag är ett allvarligt samhälls­problem. Men deras förslag om en ny nationell polis­avdelning och särskilda näringslivs­funktioner i varje lokalpolis­område är inte rätt väg. Brottslingarna bryr sig inte om ifall den som utsätts är ett företag eller en privatperson. De anpassar inte heller sin verksamhet efter Polisens indelning i brottstyper eller organisatoriska enheter. Om debattörernas logik tillämpades konsekvent skulle Polisen behöva bygga särskilda organisationer för brott mot exempelvis byggbranschen, transport­sektorn, välfärden och privat­personer. Resultatet skulle bli en alltmer uppdelad brottsbekämpning, trots att samma kriminella aktörer ofta rör sig mellan sektorerna. Polisen måste i stället kunna följa aktörerna, pengarna och brotts­uppläggen, oavsett vem brottsoffret är. En särskild organisation för brott mot företag skulle riskera att skapa nya organisatoriska gränser när framgångarna i brotts­bekämpningen bygger på att vi överbryggar dem. Det syns tydligt i vårt arbete mot den internationella stöldbrottsligheten. Vi har blivit bättre på att identifiera och stoppa internationella brottsaktörer innan de hinner begå stora mängder brott i Sverige. Arbetet bedöms ha förhindrat omkring 100 000 stölder sedan 2023. När ett nätverk stoppas innan brotten har begåtts syns det inte i statistiken över uppklarade brott. Men det gör stor skillnad för de företagare och privat­personer som slipper bli utsatta. Även arbetet mot bedrägerier visar betydelsen av att arbeta över organisatoriska gränser. Det väl utvecklade samarbetet mellan Polisen och bankerna är en viktig del i arbetet med att förebygga brott, stoppa överföringar och minska de kriminellas brottsvinster. Det betyder inte att resultaten är tillräckliga. Alltför många företagare utsätts fortfarande för stölder, bedrägerier, hot och utpressning. Vi behöver bli ännu bättre på de första utrednings­åtgärderna, på att upptäcka samband mellan brott och på att återkoppla till den som har utsatts. Även samarbetet med näringslivet behöver fortsätta utvecklas. Men lösningen är inte att skilja brotten mot företag från den övriga brotts­bekämpningen och skapa en ny organisatorisk struktur för dem. Politiken bör vara tydlig med vilka resultat vi ska åstadkomma. Hur myndighetens samlade förmåga ska användas och organiseras för att nå dit måste vara Polisens ansvar. Johan Olsson chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelningen