Regeringens hälsning i insändarspalten?

Annons Annons Annons Opinion Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna. I tisdagens Västra Nyland (1.9) fylldes en hel sida av insändare från politiker i SFP – minister Adlercreutz, gruppordförande Andersson och riksdagsledamot Wickström skrev om deras önskemål att förbättra den svenskspråkiga hälsovården. Det här samma dag som SFP i regeringen godkände stora nedskärningar från social- och hälsovårdsorganisationernas finansiering, som garanterat kommer att drabba flera svenskspråkiga aktörer.Av insändarna kunde läsaren eventuellt få en känsla av att det är något oförklarligt som har drabbat just den svenskspråkiga vården. Varför blir den så illa behandlad? Är det enfaldiga mänskor som jobbar på välfärdsområdena, eller är de bara elaka? Kanske de är inspirerade av SFP:s regeringskumpaner Sannfinländarna och därför medvetet vill ge dålig service på svenska?Som ledamot i nationalspråksnämnden på Västra Nylands välfärdsområde är min erfarenhet att det inte är någondera. Inom vårdsektorn är man nog väldigt medveten om svenskans ställning, och exempelvis den matchning på basis av språk som Otto Andersson föreslår som en åtgärd – den görs hela tiden.Det som har drabbat den svenska vården är precis samma sak som drabbar cancerpatienten från Västnyland som måste resa i timtal per dag flera gånger i veckan för att få sina behandlingar. Och som drabbar föderskan som måste ta sig in hela vägen till Esbo när värkarna har börjat. Och som nu också kommer att drabba dem som har fått stöd via den tredje sektorn, exempelvis minnessjuka, synskadade eller intellektuellt funktionsnedsatta, när finansieringen igen skärs ner.Det handlar om att stödet och vården blir lidande på alla fronter – medräknat språket – när pengarna som tilldelas välfärdsområdena och tredje sektorn inte räcker till. Dels dras verksamhet in, dels jobbar en för liten personal under hård press.Därför har jag lite svårt att föreställa mig hur SFP har tänkt förbättra kvaliteten på hälsovården framöver, på samma gång som man har gått med på överenskommelsen om den s.k. skuldbromsen. I och med den lovar man ju - om man inte vill höja skatterna förstås – att skära ner betydligt mer än den nuvarande regeringen har gjort. Allt mellan dubbelt till tre gånger så mycket.Hur ska man då riktigt förstå det kluvna budskap som SFP å ena sidan sänder via insändarspalten och å andra sidan genom sina handlingar i regeringen? När det gäller så här allvarliga saker så kan det ju inte handla om ett spel för gallerierna inför kommande val – att man leker att man är i opposition mot den utarmning av välfärdssamhället som man själv godkänner i regeringen – den sortens cynism skulle ju alla genomskåda? Vänligen försök igen senare. Om du redan är prenumerant: logga in! Annons