'Läsförståelsen och AI-arbetet är inte två separata frågor'

Svenska kommuner diskuterar hur artificiell intelligens (AI) ska användas i skolan. Det är nödvändigt. Men innan vi frågar oss hur elever ska använda AI behöver vi ställa en mer grundläggande fråga: Kan de läsa, förstå och kritiskt granska svaren tekniken ger dem? Skolverket konstaterade i juni, i en fördjupning av kunskapsmätningen Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2021, att nästan var femte elev i årskurs 4 i Sverige inte når grundläggande läsförståelse. Samtidigt har tiden för läsning och läsaktiviteter i skolan minskat med drygt en timme i veckan sedan 2011. Läs mer: Låg fart i kommunernas AI-arbete Det borde vara en strategisk fråga för varje skolhuvudman. Läsförståelsen är inte bara ett mål för svenskämnet. Den är en förutsättning för nästan allt annat lärande. Den som har svårt att förstå en längre text får också svårare att tolka en matematikuppgift, följa en instruktion och tillgodogöra sig andra ämnen. Generativ AI kan på några sekunder producera välformulerade svar om nästan vad som helst. Svaret kan vara utmärkt. Det kan också innehålla fel och tveksamma slutsatser, presenterade med samma språkliga säkerhet. Den viktigaste AI-förmågan är därför inte att skriva en bra prompt, utan att kunna bedöma svaret. OECD och EU-kommissionen presenterade i juni ett ramverk för AI-kunnighet i skolan där förmågan att kritiskt värdera det AI-system producerar är central. Det förutsätter läsförståelse, ämneskunskaper och självständigt tänkande. Detta måste få konsekvenser för hur kommunpolitiker och skolhuvudmän leder arbetet med AI i skolan. När riktlinjer tas fram ligger fokus ofta på verktyg, informationssäkerhet och personuppgifter. Det är viktigt. Men skolhuvudmännen måste också ställa frågan 'Har eleverna de kunskaper som krävs för att inte bli beroende av tekniken?'. En elev som inte förstår ett längre resonemang får svårt att bedöma AI:s sammanfattning. Saknas ämneskunskaper blir det svårt att upptäcka fel. Orkar eleven inte läsa originalkällan blir det svårt att kontrollera påståenden. Läsningen och AI-arbetet kan därför inte bedrivas som två separata frågor. Skolan måste värna tiden för sammanhängande läsning och göra läsförståelse till hela skolans angelägenhet. Samtidigt behöver samarbetet med hemmen stärkas. Föräldrar spelar en viktig roll genom att läsa för barn, läsa tillsammans med dem, lyssna när barnen läser själva och prata om det lästa. Det ansvaret upphör inte när barnet har lärt sig läsa. Alla hem har inte samma förutsättningar. Därför behöver skolan vara kompensatorisk och ge stöd där behoven är större. Det är inget skäl att tona ned föräldraansvaret. Hem och skola behöver dra åt samma håll. Jag arbetar med digitalisering och AI i kommunal verksamhet och ser stora möjligheter. Rätt använd kan tekniken stärka lärandet, men inte ersätta de kunskaper som behövs för att använda den. Att generera text blir allt enklare. Att avgöra om texten är riktig, relevant och värd att lita på blir desto viktigare. Kommunpolitiker och skolhuvudmän behöver därför svara på en enkel fråga: Hur ska ni säkerställa att elevernas läsförståelse, ämneskunskaper och kritiska tänkande stärks samtidigt som AI får en allt större plats i skolan? Det svaret bör finnas innan nästa AI-verktyg införs, inte efteråt. Målet kan inte vara elever som bara kan få fram ett svar. Målet måste vara barn och unga som kan läsa, förstå, tänka och våga ifrågasätta. Stefan Eriksson (M) Kommunpolitiker i Gagnef, arbetar professionellt med digitalisering och AI i kommunal verksamhet