Insändare Föråldrad detaljplan ska inte styra Borlänges framtid

Kommunen måste ta ansvar för framtiden och ompröva det gamla beslutet. Det är kärnan i frågan om detaljplanen för Bro 5:19. Det viktigaste att slå fast är detta: marken är fortfarande inte exploaterad. Det finns alltså inget fullbordat faktum att luta sig på. Kommunen kan fortfarande välja en annan väg. Därför är det också rimligt att kräva att planen upphävs eller åtminstone omprövas utifrån dagens verklighet, inte utifrån situationen i 1993. Detaljplanen för Bro 5:19 vann laga kraft 1993. Genomförandetiden var tio år. Ingenting av planen har genomförts. En detaljplan gäller tills vidare, och det är upp till kommunen att avgöra vad som ska hända med den. Vi menar att det är orimligt att kommunen låter en detaljplan från 1993 styra markanvändningen även i dag trots att omvärlden, lagstiftningen och kunskapen om hållbar samhällsplanering har förändrats i grunden. För det är klart att mycket har förändrats sedan 1993. Klimatfrågan har gått från att vara en framtidsfråga till att bli en konkret realitet. Vi vet i dag att extremväder måste tas på större allvar än tidigare. Vi vet också att livsmedelsförsörjning och beredskap inte längre kan behandlas som sidofrågor. Det visar inte minst pandemin och kriget i Ukraina. Just därför blir det märkligt att kommunen talar varmt om närproducerad mat, cirkulär ekonomi och hållbar utveckling, men samtidigt är beredd att bebygga brukningsvärd jordbruksmark med stöd av en över 30 år gammal detaljplan. Om kommunen menar allvar med sina egna strategier måste det också märkas när svåra avvägningar ska göras. I Borlänges miljöstrategi finns tydliga ambitioner att värna om jordbruksmarken. I översiktsplaneringen finns formuleringar om att bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark, risker, naturvärden och andra allmänna intressen. Det är bra skrivningar. Men deras värde avgörs inte av hur de låter i dokument, utan av om de faktiskt får konsekvenser i praktiken. Det handlar inte om att säga nej till utveckling. Det handlar om att säga ja till en bättre utveckling. Borlänge behöver bostäder, samhällsservice och långsiktig planering. Och just därför måste kommunen välja rätt mark för rätt ändamål. Att bygga på oexploaterad jordbruksmark ska vara kommunens sista alternativ. Om det finns annan mark som kan användas eller om planeringen behöver uppdateras innan stora beslut tas, är det ansvarsfullt att göra det. Det enda rimliga nu är att Borlänge kommun pausar genomförandet av den gamla detaljplanen och prövar frågan på nytt. För den som är intresserad av frågan går det att följa hanteringen via kommunfullmäktiges behandling av medborgarförslaget vid deras möte den 8 september. Styrelsen i LRF Borlänge kommunavdelning