Johan Hedman:'Analysera klimatrisken och investera framåt'

För att kunna agera i tid behöver organisationer förstå var riskerna finns, hur de kan utvecklas över tid och vilka konsekvenser de kan få för ekonomi och verksamhet. Hittills har många organisationers arbete främst handlat om att identifiera och rapportera klimatrelaterade risker. Nästa steg är att använda analyserna som strategiskt beslutsunderlag för investeringar, lokalisering, kontinuitetsplanering och riskhantering. Att känna till att en risk finns är inte samma sak som att veta hur man ska agera Under de senaste åren har klimatrapportering blivit en etablerad del av många organisationers hållbarhetsarbete. Det har bidragit till en ökad förståelse för hur klimatförändringar kan påverka verksamheter och tillgångar. Men att känna till att en risk finns är inte samma sak som att veta hur man ska agera på den. För att fysisk klimatrisk ska bli användbar i verksamheten behöver den kopplas till de platser, fastigheter, anläggningar och investeringar som faktiskt kan påverkas. Det geografiska perspektivet blir därför centralt. En översvämningsrisk säger betydligt mer när den kan kopplas till vilka fastigheter, produktionsanläggningar, vägar eller andra verksamhetskritiska objekt som finns inom det berörda området. Fysisk klimatrisk är i grunden geografisk och riskerna behöver analyseras på rätt plats. Samma typ av verksamhet kan ha helt olika riskexponering beroende på var fastigheter och anläggningar är lokaliserade. Två byggnader med liknande användning och ekonomiskt värde kan exempelvis ha helt olika exponering mot översvämning, skyfall, erosion eller värmestress. Genom att kombinera klimatscenarier med geografisk information går det att analysera hur olika risker kan påverka enskilda platser och objekt – både i dag och i framtida klimatscenarier. När klimatdata dessutom kombineras med exempelvis fastighetsinformation, höjddata och annan geodata blir analysen mer verksamhetsnära. Frågan förändras då från: Vilka klimatrisker finns? Till: Vilka av våra tillgångar påverkas, hur stora är riskerna och var behöver vi agera först? Det är här klimatriskanalysen kan gå från rapporteringsunderlag till strategiskt beslutsstöd och kan bli ett underlag för investeringar och prioriteringar. För en fastighetsägare kan analysen användas för att prioritera vilka fastigheter som behöver klimatanpassas först. För ett energibolag kan den ge underlag inför lokalisering och investeringar i ny infrastruktur. För andra verksamheter kan den användas i kontinuitetsplanering, riskhantering eller för att bedöma hur leveransförmåga och verksamhetskritiska funktioner kan påverkas. Det handlar inte om att kunna förutsäga exakt vad som kommer att inträffa på en viss plats. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för att fatta beslut under osäkerhet. Den verkliga verksamhetsnyttan uppstår när informationen också används för att prioritera åtgärder och investeringar. I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir tydligare behöver arbetet med fysisk klimatrisk utvecklas. Organisationer behöver fortfarande identifiera och redovisa sina risker. Men den verkliga verksamhetsnyttan uppstår först när informationen också används för att prioritera åtgärder och investeringar. Det kräver att klimatrisk inte behandlas som en isolerad hållbarhetsfråga. Den behöver kopplas till verksamhetens fastigheter, anläggningar, investeringar och strategiska beslut. Nästa steg i arbetet med fysisk klimatrisk handlar därför inte om mer rapportering. Det handlar om bättre beslut. Johan Hedman, Key Account Manager på Metria